Strid om ny halvö utanför Köpenhamn: ”Danskarna använder sundet som toalett”

– Det går inte att räkna hur många gånger jag har badat här. Tiotusentals gånger. Jag har alltid älskat och varit så stolt över vårt kristallklara vatten och de kritvita stränderna. Detta är Sveriges Riviera.

Men sedan en tid råder det oro i badparadiset. En mil ut i havet, mitt i Öresund, har Köpenhamns kommun börjat dumpa gammalt bottensediment. Omkring två miljoner ton, motsvarande drygt 60 000 fraktcontainrar, ska gömmas under havsytan.

 

Sedimentet kommer från Köpenhamns hamninlopp. Här ska Lynetteholm, en ny stadsdel med plats för 35 000 invånare, växa fram på en konstgjord halvö under de närmaste decennierna.
Havsbotten anses för mjuk att bygga på och måste muddras upp. Det första spadtaget togs i januari. Nu går fartygen i skytteltrafik till två platser strax utanför Kögebukten söder om Köpenhamn, där massorna dumpas i närheten av svenska gränsen.
Miljöpåverkan på Öresund kommer att vara ”liten till obetydlig”, enligt det kommunala bolaget By & havn som ansvarar för projektet. Men delar av sedimentet är förorenat och nu växer kritiken i både Sverige och Danmark.

På den svenska sidan gränsen börjar Falsterbohalvöns marina naturreservat. Det ingår i EU:s nätverk av Natura 2000-områden och ska skyddas av alla medlemsstater.
Både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne ser en risk att området ska ta skada. De dömer ut dumpningsplatserna som olämpliga och menar att miljökonsekvenserna av Lynetteholm-projektet inte har belysts ordentligt.
Spridningen av havsslammet kan bli betydligt större än vad som anges i miljökonsekvensbeskrivningen, enligt Jonas Gustafsson, vattenhandläggare på länsstyrelsen i Skåne.
– Vi ser en stor risk att det ska hamna i svenska vatten, att giftiga ämnen ska komma in i näringskedjorna och påverka organismerna, säger han.

Länsstyrelsen anser att övervakningsprogrammet som ska hindra spridning av förorenad gyttja är otillräckligt. Enligt danska By & havn ska dumpningen stoppas om 20 procent av massorna sprids till svenska vatten. – Den gränsen är för hög. Vi menar också att flödet genom Öresund kan påverkas och hota tillförseln av viktigt saltvatten till Östersjön. Här pågår det en oberoende utredning, men i stället för att invänta resultatet påbörjar Danmark dumpningen ändå, säger Jonas Gustafsson. Flera svenska projekt har stoppats av hänsyn till havsmiljön i Öresund. För några veckor sedan nekades Malmö stad att fylla ut havsbotten för att bygga en ny halvö i Norra hamnen av Mark- och miljödomstolen. – Det är ju intressant att en svensk domstol säger nej till en utfyllnad på 26 hektar med hänvisning till att det strider mot EU:s vattendirektiv, samtidigt som Köpenhamn inleder bygget av Lynetteholm på 280 hektar.

Även i Danmark jäser missnöjet över bygget i huvudstadens hamninlopp. Nordeuropas största akvarium Den blå planet i Kastrup har stängt av inflödet av vatten från Öresund i rädsla för att djuren ska bli sjuka. En protestgrupp, ”Stop Lynetteholm” har bildats och flera miljörörelser har gått samman för att försöka stoppa projektet.

Även flera lokalpolitiker agerar.
Vinden är rå, men solen har spruckit fram över strandpromenaden i kustkommunen Ishøj. Nedanför det statliga konstmuseet Arken stretar s-borgmästaren Merete Amdisen fram i sanden. – På en riktigt klar dag kan man se över till Sverige. Och där ute dumpas slammet från Köpenhamn, säger hon och pekar ut över bukten.

Det är inte varje dag som sju danska borgmästare bildar enad front över partigränserna för att gemensamt sätta press på storebror Köpenhamn. Men det var vad som hände när kustkommunerna längs Kögebukten i början av året informerades om dumpningen av bottensedimentet från Lynetteholm.
– Hade slammet deponerats någon annanstans hade det inte varit en sak för oss, men nu väljer man att använda vår lokala havsmiljö som dumpningsplats för giftigt slam. Det är ett övergrepp mot djurlivet, havsmiljön och badvattenkvaliteten, säger Merete Amdisen.

Om inte danskarna kan överklaga projektet kanske Sverige kan hjälpa till? Det menar åtminstone den dansk-svenske riksdagspolitikern Niels Paarup-Petersen (C). – Om Sverige säger att det inte funkar att dumpa skit precis utanför vår dörr måste Danmark såklart agera på något sätt, säger han. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kräver en skarpare markering av Sveriges regering när det gäller danskarnas omstridda bygge. Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll har tidigare förklarat att ett samråd med den danska regeringen pågår. Men när Niels Paarup-Petersen nyligen tog upp frågan med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) under en frågestund i riksdagen, klargjorde ministern att han inte tänker ”ta någon annan regering i örat”.

Detta är inte första gången Danmark dumpar smutsigt avfall i Öresund.
Förra sommaren brast en avloppsledning i danska Skovshoved. Miljontals liter orenat avloppsvatten forsade ut i Öresund innan läckan hade lagats. Sådant kan hända, menar Jonas Gustafsson på länsstyrelsen i Skåne. – Det har inträffat oplanerade utsläpp även på svensk sida när det varit för mycket avfallsvatten i systemen.
Värre var det våren 2020 då danska myndigheter planerade dumpa 290 000 kubikmeter avloppsvatten i Öresund i samband med ett byggprojekt i Köpenhamn. I länsstyrelsens korridorer kallas händelsen för ”Bajswatergate”. – Det handlade alltså om ett planerat utsläpp som man inte sagt något om i förväg till svenska myndigheter. Det var provocerande och vi reagerade ganska kraftigt.

Daniel Johnsson, ordförande i Falsterbos naturvårdsförening står och tittar på fåglar framför de rödmålade fiskehoddorna i Skanörs hamn. Han blir så upprörd att kinderna blossar när de danska utsläppen – gyttjedumpningen och avloppsvattnet – kommer på tal. – Det är år 2022 och danskarna använder sundet som toalett, utbrister han.

Årets första månader har varit intensiva för naturvårdsföreningen. Ordförande Johnsson har anmält slamdumpningen till EU-kommissionen och bildat ett nätverk med danska och svenska miljörörelser. Nu vill han väcka opinion bland Öresundsborna.

– Det värsta är att man påverkar den livsmiljö vi har i havet. Efter en lång tids arbete med många involverade har Öresund fått ett av världens friskaste ekosystem. Ålgräsängarna växer, förklarar naturvårdsordföranden, bestånden av plattfisk och torsk ökar. – Och nu väljer man att dumpa två miljoner ton sediment från en flera hundra år gammal hamn, istället för att deponera giftet på land. Det är inte sunt förnuft, säger han.
I en intervju med Sveriges radio nyligen sa projektledaren för Lynetteholmsbygget, Marc Jørgensen, att all dumpad massa kommer att falla rakt ner på botten, att bara en liten del kommer att sprida sig och att det inte finns någon anledning att oroa sig.
– Vi kan inte se att det finns någonting som skulle göra att det kommer in någonting i natura 2000-områden, sa han.

Bland klitterna på Falsterbostranden vrider Henrietta Hultén om nyckeln till familjens mintgröna badhytt.
Även om myndigheterna inte ser några direkta hälsorisker med dumpningen är hon orolig att barnbarnen inte ska kunna bada här i framtiden.
– Sanden på havsbotten rör sig hela tiden. Det kanske inte händer något första eller andra sommaren, men sedan om det blir storm är jag rädd att skiten ska komma upp och förstöra det fina marina livet, den unika botten med sandskäddor och fiskar. Om naturen förstörs finns här ju ingenting.